Det är inte lätt att förklara det brittiska skattesystemet i korthet. En av de huvudsakliga förklaringarna till det är att Storbritannien (formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland) sedan 2009 påstås ha världens längsta skattereglering räknat i antal sidor. Det internationella undersökningsföretaget LexisNexis offentliggjorde för en tid sedan att Storbritanniens skattereglering har mer än fördubblats sedan 1997 och uppgår idag till 11 520 sidor.

Efter publiceringen av LexisNexis resultat, bildade den nya koalitionsregeringen 2010 en underavdelning till Storbritanniens finansministerium (HM Treasury) kallad skatteförenklingsverket (Office of Tax Simplification eller OST). OST har till uppgift att rådgiva regeringen om frågor rörande förenkling av skatteregler. Sidorna påstås likväl bara ha växt till antalet sedan dess. De årliga skattesatserna och tulltaxorna tillkännages före taxeringsårets början i budgetförslaget (Finance Act), varvid väsentliga skattesatser och principer som är fastställda i skattelagstiftningen kan komma att ändras.

Privatpersoner och företag med affärslokaler beskattas på två olika plan. Under finansministern verkar skatte- och tullmyndigheten (Her Majesty’s Revenue and Customs eller HMRC). De lokala myndigheterna driver in företagsskatt (business rates) från innehavare av affärslokaler och kommunalskatt (council tax) från bostadsinnehavare.

På grund av komplikationer behöver företag och privatpersoner ofta förlita sig på råd från revisorer och konsulenter vid skattedeklarationer. Även experter, som inriktar sig på ett bestämt skatteområde, kan vara i behov av specialisering.

Kort historik över Storbritanniens viktigare skatter

Regeringens största inkomstkälla har under flera århundraden varit privat inkomstskatt (income tax). Den näst största källan är den statliga försäkringsavgiften, liknande den svenska arbetsgivaravgiften, tredje störst är momsen och på fjärde plats bolagsskatten (corporation tax). Inkomstskatt tillämpades för första gången under Napoleonkrigen och förblev i kraft fram till 1842. Företag var föremål för ett och samma inkomstskattesystem fram till 1965, då en separat bolagsskatt började gälla. Den privata inkomstskattens grundsats sänktes under 1979-2007 års regeringar från 33 till 20 %. Detta genomfördes i synnerhet under den legendariska premiärministern Margaret Thatcher som förespråkade indirekta skatter och minskade statliga utgifter.

Omsättningsskattens föregångare var köpskatten (purchase tax) som gällde 1940-1973 och vars indrivning var knuten till de militära utgifterna. I början av 1973 var köpskattesatsen 25 %, 1942-1946 däremot 100 %. Omsättningsskattens standardsats har ökat från 10 % sedan den introducerades 1973, då Storbritannien gick med i Europeiska ekonomiska gemenskapen, till 20 % i januari 2011.

Taxeringsår, budgetår, räkenskapsår och privatpersoners taxeringsår

Taxeringsår (tax year) är inte detsamma som ett kalenderår av historiska skäl och det skiljer sig mellan privatpersoner och företag. Regeringens budgetår (financial year) varar från 1 april till 31 mars. Regeringens budget och skattebeslut följer budgetåret. Bolagsskattesatsen fastställs budgetårsvis, men företags räkenskapsår (financial year) kan vara budgetåret, kalenderåret eller vilken tolvmånadersperiod som helst. Privatpersoners taxeringsår (personal tax year) varar från 6 april till 5 april. Denna tradition har sina rötter i medeltiden och grundade sig ursprungligen i kyrkoåret.

Omsättningsskattens viktigaste grunder i Storbritannien

Det finns tre stycken olika momssatser: normal momssats (20 %), reducerad momssats (5 %) och nollsats (0 %). Dessutom är vissa varor och tjänster befriade från omsättningsskatt eller befinner sig utanför momssystemet.

Företag måste registrera sig för moms om den årliga taxerade omsättningen överstiger gränssatsen £81 000. Vid distanshandel till Storbritannien är gränssatsen för registrering £70 000. Företag kan registrera sig frivilligt för att återfå moms betalad vid köp gjorda före gränssatsen överskreds. Vid återfordran på moms betalad före registreringsdagen är tidsgränsen fyra år för varor och sex månader för tjänster.

Ifall den årliga omsättningen inte överstiger £150 000, kan företag ansluta sig till ett förenklat momssystem (Flat Rate Scheme). Enligt detta system betalar företaget moms i en procentandel av omsättningen, skattesatserna beror på företagets verksamhetsområde. Företag som ingår i det förenklade momssystemet kan inte återkräva moms från köp, förutom för vissa kapitaltillgångar över £2000.

Momsdeklarationer lämnas in var tredje månad; dessa perioder kallas för momsredovisningsperioder (VAT accounting period). Företag kan välja momsredovisningsperiod vid registreringen. Momsdeklarationer kan bara lämnas in via internet, säkrast är att överlåta det åt kvalificerade revisorer. Sista dag för inlämning av deklaration och inbetalning är en kalendermånad och sju dagar efter momsredovisningsperiodens slut. Det bör nämnas att inbetalningens förfallodag är den sjunde dagen av den andra månaden efter momsredovisningsperioden.

Bolagsskattens viktigaste grunder i Storbritannien

Företag och utländska företag, som har en filial eller permanent verksamhet i Storbritannien, ska betala bolagsskatt på beskattningsbara intäkter. Beskattningsbara intäkter är vinst från kärnverksamheten, investeringar eller försäljning av egendomar. En brittisk firma med begränsat ansvar (limited company eller limited eller Ltd, vid officiellt noterade aktier public limited company eller Plc) betalar bolagsskatt på vinsten i Storbritannien och utomlands i vissa fall. Ett utländsk företag, som har en fast driftställe eller filial i Storbritannien, betalar bolagsskatt på sin verksamhet i Storbritannien.

Från och med 1 april 2014 är bolagsskattesatsen för engelska bolag med liten vinst (small profits rate) 20 %, ifall vinsten inte överstiger £300 000. Vinster som överstiger £300 000 beskattas med grundskattesatsen 21 %. En koncern med underordnade dotterbolag eller anknutna bolag har en gemensam skattegräns på £300 000.

Ett företag ska lämna in räkenskapsårets årsberättelse till Companies House (motsvarande Bolagsverket) senast nio månader efter räkenskapsårets slut. Ett företag med en avkastning på upptill £1,5 miljoner måste vanligtvis betala bolagsskatt nio månader och en dag efter räkenskapsårets slut och lämna in företagets inkomstdeklaration (corporation tax return) till skatte- och tullmyndigheten tolv månader efter räkenskapsårets slut tillsammans med en detaljerad redovisning över räkenskapsåret. Vid avkastning som överstiger £1,5 miljoner betalas i regel fyra jämnstora delsummor under räkenskapsåret som förskottsbetalningar.

Arbetsgivaravgifter i Storbritannien

Arbetsgivare ska dra av privat inkomstskatt och statliga försäkringsavgifter från inkomsterna genom ett system som kallas PAYE (Pay As You Earn). Andra avdrag, som arbetsgivare kan vara skyldig att göra, är bl.a. återbetalningar av studielån eller pensionsavgifter. Företag ska såsom arbetsgivare registrera sig hos skatte- och tullmyndigheten för att få tillgång till PAYE Online eller ge sin revisor fullmakt därtill. Arbetsgivare är enligt lagen ansvariga att uppfylla alla förpliktelser förbundna med PAYE även då arbetet har delegerats en revisor.

Det bör noteras att deklarationerna ska skickas till skatte- och tullmyndigheten innan några som helst utbetalningar görs till de anställda. PAYE-skatterna ska betalas till skatte- och tullmyndigheten den 22 varje månad för alla den gångna månadens utbetalda löner. En månad definieras inte som en kalendermånad, utan som en period mellan månadens sjätte och femte dag beroende på privatpersoners taxeringsår. Arbetsgivare med färre anställda, som betalar ut löner under £1500 i månaden, kan göra betalningar kvartalsvis. Ett företag utan säte i Storbritannien kan inte ta ut inkomstskatt på lönerna, eftersom det saknar permanent verksamhetsort i Storbritannien.

Företag ska såsom arbetsgivare betala första klassens statliga försäkringsavgifter för varje anställd vars bruttolön överstiger £153 i veckan. Till första klassen hör anställda som ännu inte uppnått pensionsålder som tjänar över £153 i veckan. Betalningar som görs för statlig försäkring delas in i två kategorier: primära avgifter (den anställdas statliga försäkring) dras av från den anställdas bruttolön och sekundära avgifter (arbetsgivarens statliga försäkring) betalas av arbetsgivaren. Båda är avhängiga den anställdas lön och den anställdas kategoribeteckning (category letter).

Under taxeringsåret 2014-2015 är den anställdas statliga försäkringsavgifter i regel 12 % av bruttolönen, vilket innebär £153-£805 i veckan. Dessutom ska man betala 2 % av bruttolönen om den överstiger £805 i veckan. Arbetsgivarens statliga försäkringsavgifter är vid första klassen 13,8 % av en bruttolön som överstiger £153 i veckan, det med vissa undantag och utan övre gräns. Egenföretagare (self employed) betalar statliga försäkringsavgifter ifall deras årliga avkastning överstiger £5885. För bolagets styrelsemedlemmar tillämpas samma skattesatser som för anställda.

Anställda tillhörande andra kolumnens (additional state pension) pensionssystem, som inte överlåtits till privata regi (contracted-out), utgör kategorierna A, B, C och J. Anställda i privatpensionssystem utgör kategorierna D, E, C och L. Majoriteten anställda tillhör kategorierna A eller D.

Det är viktigt att notera att samtliga arbetsgivare måste ha en ansvarsförsäkring (employers liability insurance) så fort han eller hon bli arbetsgivare, förutom ifall den anställda är en familjemedlem eller bor utomlands. Försäkringspolisen skall täcka risker på upptill £5 miljoner och vara utfärdat av en bemyndigad försäkringsgivare. Arbetsgivarens ansvarsförsäkring hjälper densamma att betala ut ersättning om en anställd skadar sig eller blir sjuk på grund av dennas arbete.

De viktigaste grunderna för privat inkomstskatt i Storbritannien

Inkomstskattesatsen, som en person ska betala, beror på hur stor del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger grundavdraget (personal allowance) under taxeringsåret. Det aktuella taxeringsåret varar från 6 april 2014 till 5 april 2015. Det vanliga grundavdraget är £10 000 per taxeringsår för personer bosatta i Storbritannien. Grundavdraget sänks med £1 per varje £2 om den beskattningsbara inkomsten överstiger £100 000. Det innebär att grundavdraget är noll om den beskattningsbara inkomsten är £120 000 eller mer.

För intjänad inkomst (earned income) på £0 till £31 865 över grundavdraget, vilket innebär £10 000 till £41 865 intjänad inkomst, är inkomstskattesatsen 20 %. Den högre satsen 40 % gäller ifall den intjänade inkomsten är £31 866 till £150 000 över grundavdraget. För inkomster som överstiger grundavdraget med mer än £150 000 gäller en förhöjd sats på 45 %. Skatten dras av proportionellt från de delar som överstiger gränssatsen. De olika skattesatserna gäller för utdelningar och besparingar.

För utländska företagare är det viktigt att veta att egenföretagare, partners till kommanditbolag (limited partnership eller LLP) och bolagets styrelseledamöterna (director) ska registrera sig för självdeklaration (self assessment tax return). Efter registreringen skickar skatte- och tullmyndigheten ett brev i april eller maj där man ber om att få skattedeklarationen skickad elektroniskt senast den 31 januari. Skattedeklarationen ska skickas också då det inte finns någon skatt att betala. Sista dagen att skicka in skattedeklarationer på papper är den sista dagen i oktober. Förfallodagen för den till betalningen hörande inkomstskatten är den sista dagen i januari.

Företagsskatt och kommunalskatt i England och Wales

Företagsskatten (business rates) bygger på lagen om kommunal finansiering. Den är till innehållet en typ av fastighetsskatt, vilken började tillämpas i England och Wales 1988. Företag som äger eller hyr fastigheter som t.ex. kontor och butiker betalar den vanligen direkt till kommunen. I Nordirland och Skottland finns samma skatter, men reglerna skiljer sig. Från 2010 har denna skatt för innehav av affärsfastigheter ökat med 7 %. Försäljare av varor och tjänster via internet har en klar skattemässig fördel.

Alla företag som är i besittning av egna affärsfastigheter ska registrera sig hos kommunen, det även ifall skatten ingår i hyran. Skatten baseras på hyrans kalkylerade årliga värde och speglar inte företagets omsättning eller vinst. Om ett svenskt företag planerar att hyra ett kontor i Storbritannien är detta viktigt att ta med i beräkningen i utgiftskalkylen.

En fastighets taxeringsvärde (rateable value eller RV) bestäms enligt 2010 års priser som är fastställda i ett statligt värderingsregister. RV är en uppskattning av årshyran baserad på antaganden gjorda vid en bestämd tidpunkt. Det är inte marknadspriset eller det i hyresavtalet överenskomna priset. Tidpunkten för nästa värdering senarelades av regeringen till 2017 och för närvarande baserar sig värderingen på 2010 års priser.

Den statliga skattesatsen för småföretag (Small Business Non-Domestic Rate Multiplier) var för budgetåret 2015/2016 48 % och standardsatsen (National Non-Domestic Rate Multiplier) 49.3 % av taxeringsvärdet. Kommuner kan införa en tilläggssats (business rates supplement eller BRS), i London är den t.ex. 0,4 %.

Skatterna räknas ut genom att multiplicera taxeringsvärdet med skattesatsen som beslutats av regeringen. Under taxeringsåret 2015/2016 ska t.ex. ett småföretag i England med taxeringsvärdet £12 000 betala £4800 eller 48 % av taxeringsvärdet som skatt till kommunen.

Kommunen skickar en faktura till det registrerade företaget varje år i februari eller mars. Fakturan gäller för det följande taxeringsåret och ska betalas i tio delbetalningar. Sedan taxeringsåret 2014/2015 är det även möjligt att betala sin faktura i tolv lika stora delbetalningar.

Ett småföretag är enligt definition ett företag som förfogar över en affärsfastighet med ett taxeringsvärde under £18 000 (i London £25 500). Företag kan dessutom få skattelättnad (small business rate relief eller SBRR) om deras taxeringsvärde är under £12 000. Förmånen är på 100 % vid taxeringsvärden som understiger £6000 och minskar gradvis ner till 0 % vid taxeringsvärden på £12 000. Företaget kan behöva lämna in en ansökan till kommunen i rätt tid för att erhålla skattelättnad.

Kommunalskatt betalar i regel var och en som är över 18 år gammal, inte studerar på heltid och hyr eller äger en bostad i Storbritannien.