Högsta domstolen tar upp ett fall rörande en 63-årig redovisningskonsult som genom ett så kallat limited-företag registrerat i Storbritannien hjälpt andra svenska bolag utomlands att bokföra inkomster och utgifter. Men efter att kundernas räkenskaper granskats fälldes flera av dem för ekobrott och bokföringsbrott. Själv avtjänar redovisningskonsulten ett fängelsestraff för medhjälp.

Men i våras friades 63-åringen, trots att han låtit företaget betala bl.a. privata hyror och resor för nästan en miljon kronor. Detta eftersom bolagets ekonomiska förehavanden ansågs vara en fråga för brittiska myndigheter, som godkänt limited-bolagets bokslut utan invändningar.
HD meddelande nyligen prövningstillstånd och ett avgörande väntas under hösten. Prövningen kommer bland annat att ta fasta på en dom i EU-domstolen som säger att en juridisk person från ett EU-land kan tillhandahålla tjänster i ett annat land utan att anses vara etablerad där.
– Det är självklart viktigt att reda ut hur det här ska tolkas med tanke på att svenska företagare har rätt att starta bolag i vilket EU-land som helst, säger chefsåklagare Lars Persson vid Riksåklagaren.

Detta utnyttjas alltmer av svenska företag; enligt Bolagsverket är 3 062 limited-företag verksamma i Sverige genom filial, vilket är en mer än 35-procentig ökning på fem år.
Även Baltikum och i synnerhet Estland är populärt i sammanhanget. Enligt Skatteverkets senaste uppgifter finns 2 207 bolag registrerade i Estland av svenska företrädare.

Flera förmedlare hävdar att problem som betalningsanmärkningar, skatteskulder och annan misskötsel inte utgör något hinder för en nystart på andra sidan Östersjön.
Även om du har näringsförbud eller en konkurs bakom dig, kan du driva ett estniskt bolag i Sverige, påstår till exempel en förmedlare som vänder sig till företagare inom ”bygg, personaluthyrning, import, postorder och åkeri”.
– Om man säger så, då ljuger man. Den som har näringsförbud får över huvud taget inte driva bolag i Sverige, oavsett var registreringen skett, säger Ulf Sparring som ingår i Skatteverkets särskilda satsning mot organiserad brottslighet.
Myndigheten får regelbundet rapporter från estniska staten om svenskägda bolag och även förmedlarna har satts under lupp.

– Marknadsföringen är ofta falsk, det gäller också påstådda löften om att man kan slippa deklarera i Sverige trots att man är bosatt här, fortsätter han.
När det gäller de brittiska limited-företagen har Skatteverket där emot inte varit lika aktivt.
– Vi försöker få igång ett samarbete även med Storbritannien. Det är ett problem att det fortfarande finns oklarheter kring bokföringsreglerna där, säger Ulf Sparring.

Läs mer från Dagens Nyheter